Nu är vi tillbaka i civilisationens förlovade land igen.

Edsåsdalens motto säger väl egentligen allt:

"I början kan lugnet kännas stressande."



Veckan i ödemarken gick ut på att lära 100 kedjerökande danska ungdomar att åka skidor. Många hade aldrig sett så mycket snö innan och knappt någon hade stått på ett par skidor förut. Men som de kompetenta skidlärare vi är var alla riktiga storfräsare innan veckan var slut. De var till och med så grymma att vi kostade på dom egendesignade diplom, på grönt(!) papper.


Danskar i långa rader.




Språket var ett problem för en del och det snackades alla möjliga varianter, svenska, danska, försök till danska, engelska och en hel del kroppsspråk. De flesta av oss blev i alla fall bättre på danska än tidigare och vi sjöng glatt om Jens och Kurt och hade det riktigt sjovt! (För icke dansk-språkiga: sjovt betyder kul.)

Vi bodde på fjällhotellet Köja och körde skidor ända in i receptionen. Ski in, ski out. Hotellvistelsen får nog betyget MVG+ av de allra flesta. Pool, bastu, pingisbord och frukost, lunch & middag. Måltiderna var de mest utsökta, underbara, delikata och man fick äta så mycket man ville. Vilket ingen av oss missade att göra. Vilket ledde till att våra magsäckar nu är uttöjda och inte mätta när den skrala utfodring studiebidraget räcker till är slut.





Danskarna tog vi hand om på förmiddagarna mellan halv tio och tolv. Eftermiddagarna var späckade de oxå, med pistvisning, äggpositionsträning, bansättning, käppövningar, telemark... Telemark ja. Vi åkte med Olle en av eftermiddagarna och direkt drog han ut oss i snön som hade fallit under natten. Mycket snö. Både på marken, innanför jackor och i goggelsen. Avslutningen på telemarkslektionen blev ett skogsåk där man på långt avstånd kunde höra folk skrika för fulla muggar, plogandes och med armarna fäktandes överallt. Vissa öppnade skidshop och andra slog läger under granar längs vägen. Det var i alla fall en riktigt rolig eftermiddag där vi tjänade in flera år till att leva tack vare alla skratt!


På ett av teoripassen träffade vi Onolauko som var ute med sin stam, det var visst han som uppfann skidorna.

På kvällarna hade vi en del teoripass med Ola, Mathias och Olle. Vi blev bjudna på tårta bara sådär hux flux av världscupsarrangörerna. Vi fick lyssna till pianospel och skönsång. Vi utkämpade hårda strider i pingisrummet med prestigefyllda turneringar och viktiga dubblar. Vi rullade oss nakna i snön (okej, nästan nakna) efter att ha svettats i bastun. Vi satt många gånger framför brasan och stirrade in i elden. Och icke att förglömma, vi firade två födeledagsbarn. Nea och Elin - hurra, hurra, hurra!


Pingisturnering.

Seriös resultattavla.

Delicious tårtor.

Sista dagen i Edsåsdalen körde vi en liten uppvisning för danskarna. Siamesiska tvillingar, en skånsk orm, en hummande smörklick och människor i nya, spännande färgkombinationer på kläderna. Vi avslutade sen med att köra några mycket uppskattade lekar med alla hundra danskar och Sacke trivdes som fisken i vattnet när han fick köra ett litet solo. Danskarna verkade mycket nöjda med veckan och belönade oss med två cd-skivor med dansk musik. Vi var lika nöjda vi och funderra nu allvarligt på att konvertera till danskheten.


Det går att leka med hundra danskar.

Korv med bröd. Och ketchup. Och senap. Och bostongurka (gurksallad i Finland).
Och rostad lök. Och räksallad.



..och sist men absolut inte minst..

Framröstade som coolaste skidlärarna: